Såg mig oväntat
men efterlängtat
och fann mig
okänd -

även för mig själv
en oklar spegelbild
full av förutfattade
meningar.

Som möjlig marionett
till och från mig själv
vet jag inget om
mina trådar,
men de gläder mig -

då något drar dem
och får mig att vara
mera än bara
just så
här, nu
och då
utan också sedan.

Som löven i vinden
om hösten
då de har levat.