Björkbladen dinglar och dänger

i gatlyktas sken, de hänger

och svänger sin gyllne ridå

så böljande, nära inpå

Utanför skenets kant

har löven fallit mangrant,

björken är naken där

i mörkret, men åter den klär

sig i grönt naturligtvis

till våren, på björkars vis