Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Själen ryser inför tomrummet

Själen ryser inför tomrummet och vill få kontakt till vilket pris som helst. 

Mina äldre syskon dödförklarade mig för 35 år sedan. En död människa ska inte gå omkring och leva som jag gör. Är man död så är man.
De ringer aldrig eftersom de inte kan minnas att jag någonsin har existerat. Jag kan inte påstå att jag saknar dem. I en miljard år så har jag varit glad åt att slippa vara en ingen och ingenting i ett rum fullt av sådana som dem.
Min kärlek ligger inte i koma och ni har inte rätt att inte älska mig. Pappa har aldrig existerat och inte min bror som dog i en trafikolycka. Inte heller vår farfar och farmor har någonsin funnits till. Ingenting av allt det som faktiskt har hänt i min familj har inträffat. Allt är bara en dröm och illusion. Det ytterst lilla som vi minns flyter fritt och kan tolkas subjektivt, förmätet och godtyckligt. Själva gravitationen är upphävd och vi vet inte vad som är upp och vad som är ned. Visst är det härligt att isolera sig själv och ligga likgiltig och apatisk och njuta av ett överdådigt uruselt underhållningsprogram på den gigantiska TV:n med två påsar ostbågar med trocadero och vakna sen på natten i ett tumult och kräkas häftigt och länge av en dröm om ett supertrauma för längesen. Det är skönt att verkligen känna att man lever trots att man utslussad och dödförklarad. Jag går barfota i skogen och träden säger till mig att inte ge upp. Gunnar Ekelöf ringde och sade att han skulle komma över med poetiska och politiska mandelkubbar men han kom aldrig. Selma Lagerlöf är i alla fall här. Hon står och stryker mina skjortor och säger åt mig att inte bli psykotisk bara för lite småsaker. Kärleken är att stå i en varm dusch efter år av att ha varit utfrusen och förödmjukad. Jag skriker numera åt alla zombies som attackerar mig med sin falska snällhet. Jag avundas inte den kommande nya regeringen med Sveriges alla megaproblem. Jag sitter i min varma kolmörka källare och talar reson med mig själv och äter geléhallon. Gud är en femårig pojke som säger sanningar som de vuxna viftar bort överseende när världen håller på att gå under.




Prosa av Johan von Bergstjärna VIP
Läst 28 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2022-09-20 20:35



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Johan von Bergstjärna
Johan von Bergstjärna VIP