Vinden susande sval
ekbladen prasslade gulbruna
ett fönster var tänt

Gårdens vita katt tassade
tyst förbi ytterdörren
svängande sin plymsvans

Här vid syrenbusken
hade jag stått länge nu
med min Dalakofta på mig

För att inte frysa
för att förstå
det var ingen ide vänta längre