Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Klimatångest i text

Dunkel tystnad och tankars sus
Natten gör sitt intrång i ögonvrån
Mörker lägger sig som ett täcke över stadens alla hus
Man vill vara här för alltid men också härifrån
Du känner en ilning av universums stora ödesmättande rymd
Det ger dig ett rus
Får dig att förstå att allt vi äger är ett lån
Vi utsätter vår planet för ett kollektivt rån
Plundrar den på alla resurer vi kommer åt
Varför är människan så maktkåt
Så vi äter upp alla djuren och skövlar träden i naturen
Snart finns inget kvar av det som var
Vi förstör för allas framtid, varför kan ingen fatta det i vår samtid?




Skapa | Skriva av Poesiråttan
Läst 88 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2022-09-22 06:38



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Poesiråttan