Hoppet på botten
simmar och simmar på väg någonstans
genom livet och döden du gav mig
om dagen i ljuset där solglitter sprakar
om natten i mörkret där farorna finns
dyker ibland låter armarna vila
tittar mot ytan den gungar förföriskt
blundar och känner min tyngdlöshet värma
andas och du blir fri
en krypande känsla från botten av magen
tar sin väg genom bröstet
men fastnar i halsen
mina tårar vill ut men de kommer ej längre
bränner hål i min hjärna likt syra
stranden är avlägsen kroppen är trött
simmar för livet och döden du gav mig
någonstans finns en sten där jag bottnar
har hittat den förr men ibland är det svårt