Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Bränd hud smakar sanning

Din hud mot min panna
din gyllene arm mot mitt vita skinn
skulle vi ligga såhär?
känner doften av ditt ungdom
bränner hål på min föråldrade hud

I natten vi delar är vi de samma
förväntansfulla som barn påväg ut i livet
men när vi delar den men andra
vill verkligheten separera våra världar
blottar sanningen för vad den faktiskt är

Olika så som livet skapade oss, du ett skratt
jag en balansgång på livets stig
du måste sprida glädje för att vara fulländad
jag måste ta hand om sorger för att hitta hem

När du ler åt henne blir världen mörkare
men mot mig och jag kastar mig ut och in i allt
du har mig men logiken vill bromsa min framfart
vi är två udda fåglar utan gemensam klang

Så jag släpper taget, för min skull
så du slipper falla för fort
tackar världen för vad vi gav varandra i ensamma rum
söker upprättelse för det som togs ifrån i grupp

I natt brann huden i olustig känsla
fick mig att vända mig, flytta längre ifrån
vill inte längre komma närmre
men inväntar ändå dina steg

Om du slutar vänta och hoppas, kan vi låta varandra gå
men våra kroppar bryr sig inte om motkraft
vill ligga tätt intill, känna puls och hålla hand
håll hårt i mig in i det sista
det som kommer vinner inte mark inatt




Fri vers (Fri form) av S.Cecilia
Läst 35 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2022-10-02 09:22



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

S.Cecilia