Som i små bitar
går jag isär ibland.

Som om du slår sönder rubriks kub,
och letar efter bitarna.

Och så gömmer de små jävlarna
sig under soffan,
där inte ens kan dammsuga upp dem.

Försöker att pussla ihop mig själv.

Men när vissa pusselbitar
inte passar in blir det arbetsamt.

Det är då jag formar mina egna
format och pusselbitar.

Och det blir inte bättre av att
kärleken återigen mördar mig.

Och dessa saknade pusselbitar kan
jag definitivt inte hitta.

Kärlek som är denna ologiska varelse
som ständigt hemsöker mig.

Jag vill ju bara kramas och pussas.

- - -

Jag är ju ett odokumenterat monster.

Men kärleken är ett
värre monster än mig.

Och min mor som skall
frälsa mig ifrån Finland.

Sänder religiösa böcker med mera till mig.

Du kommer att frysa i helvetet.

Säger hon.

Jag svarar.

Undrar vem som kommer att frysa i helvetet?

Du satte ju mig på barnhem med mera.

Så att det där med frysandet skall du nog tänka över!

Och jag sade bara att
”om jag dyker upp där nere
så kommer helvetet kommer att frysa ihjäl före mig

För jag är en iskall jävel.

Och jag tror inte att
Gud och djävulen har tid med mig,

Jag är alldeles för stökig!

Dom får bara trassel med mig.

För jag skall ju till Valhall.

Till de stupade krigarnas sal.

Där mina småbitar bor.