Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Betraktelse.


Månsten


om du hade blinkat
hade du saknat henne.
en gestalt som av dimma
som driver fram
strax ovanför vattnet.
droppande av ljus
och hängande av melankoli.

hon har månbelyst hud
och jag såg på
då himlens pärlor
gled nerför hennes kropp.
kristalliserade och tappade
i dammen
nedanför henne.

jag fångar hennes ögon,
förvånad
och fylld av förundran
samt duschad
av stjärnstoft.
när hon sprider sig
över vattnet.

jag tar sedan upp
stenen som hon rörde vid,
som blivit kvarlämnad
då hon tagit av.
och alldeles så naivt
namnger jag den:
månsten.




Fri vers (Prosapoesi) av Koloristen
Läst 130 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2022-10-07 15:36



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Koloristen
Koloristen