Jag vill skapa en skyddande bubbla, mitt barn,
mot de faror som finns överallt.
Jag vill svepa den varmaste filt, mitt barn,
kring dig när det blåser kallt.

Jag vill hålla det största paraply, mitt barn,
när himlens tårar oss når.
Jag vill vagga dig mjukt till sömns, mitt barn,
då tillvaron känns lite svår.

Du är ej längre ett barn, mitt barn,
men min lilla flicka ändå.
Att du är vuxen och på egna ben står
är för modershjärtat ibland svårt att förstå.