Bilen måste rullas igång
nedför backen iskalla mornar
jobbet måste också rulla
dagarna är fulla
jag är less på jobbets stress.

Grusiga ögon efter nattvak
babyskrik akrobatik för att hinna
röda ögon mensvärk
tistlar och kirskål i potatislandet
ömmande knölar störtregn i pölar.

Planeringen fladdrig
och plånboken sladdrig
kärleken balanserande på tunnaste is
hisnande stunder bråddjupet under
på något vis klaras kris efter kris.

Trots att jag nu har tiden och lugnet
och har den dyra friheten fått smaka
så längtar jag konstigt nog tillbaka
och när jag gläntar på minnets dörr
vet jag att det var bättre förr.