Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Helium

Jag vet inte om jag skulle ge mej 

Till månen är det mer än 1 000 steg 

Över köksbordet Växer oändligheten 

Avståndet bestäms av händerna som inte längre berör 

 

Vi pratar tomheten fylld 

Av ingenting                                är vi kommen 

Av ingenting skall vi åter varda 

 

Det är över 1 000 steg till månen 

Där jag sitter mittemot dej 

Om jag faller blir dom flera 

 

Jag vet inte om vattnet blir mycket blåare 

För jag hinner aldrig räkna simtagen innan andetagen tagit slut 

 

Mellan iläggsskivorna samlas smulor 

 

Det är över 1000 steg till månen 

Men bara två steg ner till mej 

 

Jag minns inte om jag berättade 

Att det växer lav på bordets undersida 

Och att smulorna 

Egentligen är puppor 

 

Det är över 1000 steg till månen 

Med ryggen emot dej 

Kolsyrar jag mina gömda tårar 

Jag skrattar tonlöst när dom strömmar 

 

Ur mellanrummen kryper Fjärilarna ut ur sina puppor

vingarna är fuktiga av Helium

 

Det är över

 

En livstids vingslag

upp till månen




Fri vers (Fri form) av Skatflickan VIP
Läst 153 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2022-10-16 10:37



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Jag upplever en märklig text,

"till månen är det mer än 1000 steg" "över köksbordet växer oändligheten"

Sedan avslutas Din dikt med:
"En livstids vingslag upp till månen"

Jag blir förvirrad, får inte ihop något riktigt, men med förvirringen kommer upplevelsen att inte veta, det som kan hända inuti någon när vinflaskan blivit urdrucken - en sällsam upplevelse!
Precis sådan är Din dikt, synnerligen spännande, man tar sig fram i en labyrint och anar det magiska slutet, resan till månen...
2022-10-30

  Emanuel Sigridsson VIP
Den här är text, alltså skriven med insidan av språket. Navet av avstånd handleder endast själva dramat. Jag är ju så gammal att jag upplevt hur det kan värka i en arm, hand innan jag tar flickans bredvid i en mörk biolokal. Strof ett är polär till den upplevelsen, men jag kan uppleva smärtan som samma. Den smärta som lyssnar till ordet längtan.

Sen upplever jag inte texten helt svart. Fjärilarna ger hopp när de kommer ur sina puppor och allt förändras.

Det är över



En livstids vingslag

upp till månen

Det här är en textförd upplevelse inte en analys. En analys skulle kräva en hel del tid. Den kräver att man har timmar till hands. Goda texter kräver det.
2022-10-23

    Askanden
genomsyrad av en mäktig sorgsenhet,
når in under hud

Peter G nedan sätter ord på det väldigt bra,
bättre än vad jag kan göra

helium har lyftkraft, riktningen uppåt och ämnen i gasform är återkommande
kanske är temat det undermedvetnas verk


2022-10-19

  Peter G VIP
wow! den här var riktigt häftig!

Det finns en enorm (känslomässig) ödslighet och ensamhet i denna text; tycker om hur du disponerat orden och liknelserna är bra, ensamheten och sorgen i dikten når mig som läsare, det är verkligen en dikt som berör!
2022-10-18

  Emanuel Sigridsson VIP
Jag tycker om kompositionen och jag tycker om avståndsförskjutningarna relaterat till textens nav.
2022-10-16
  > Nästa text
< Föregående

Skatflickan
Skatflickan VIP