Stjärnhimmel i blickfång
Vikt på åtta gram
Så stor han är
Tar han in

Moder jords
Magnetism
I sitt sköte

Låter den
Driva honom
Över oceaner

Till synes
I blindo
Och ändå

På samma gren
Där sitter hon
Lövsångerskan

Han speglar sig
I hennes blick
I år igen: ett leende

Och fondväggen
Av sykomor
Gläds i grönt

När han stämmer in
I lövsångslyrik
Långt mycket sannare
Än stjärnors tecken

Och sången som klingar
En glädjens duett
För honom
Ut ur sig själv
Och välkommen hem