Visst vore det vackert om alla människor, även

några få, insåg värdet av godhetens fördel, vore mycket 

bra, livsviktig närapå. 

visst vore det vackert om jag såg mitt mod 

som ett medvetet val, alla gånger jag kommer 

stå ensam, tydliggöra mig. Vackrare vore det, 

än mer skönt, om jag väntade mig slaget vid varje 

strid. Slagen ,utanförskapen och kylan. 

Visst  vore det vackert. Vackert vore det. 

att inse sin människa. Inte gömma sig. Ge upp. 
Bara fortsätta tydliggöra behovet av samhörighet 

genom tidvis tydlighet kring olikhet. 

det är vackert att se sin historia i nytt ljus. Sin 

sorg ur ny vinkel. Skratta åt sig själv åt det riktigt 

riktigt tragiska. Jag är klok men även en stor fet 

idiot och den personen kramar jag länge. Ger bröd 

vatten och dränker med förtröstan. 

visst är hon vacker skriker månens ljus som bländat 

ögonblickets varande. I sekunder är hon fri.