Från minnets arkiv

 

 

 I kaoset
hörde jag en inre röst som sa

-Le och var glad
det kunde vara värre

Jag log och var glad
och det blev bara värre

Fri vers (Fri form) av Marita Ohlquist
Läst 112 gånger och applåderad av 17 personer
Publicerad 2022-10-24 09:24

Skriv ut
Spara som PDF

Susen Åh så sorgsamt 2022-11-02

ADI Nehlin Åh, ja tyvärr blir det så ibland. Kram 2022-10-30

Eva Helene Smärtsamt minne, väl gestaltat! 2022-10-27

Respons Fake it and you make it - fungerar inte alltid. 2022-10-27

Magica så sorglig, kram! 2022-10-25

Ninananonia Känner igen de där orden från mina egna minnesarkiv också. Bra skrivet. 2022-10-25

Niliboy Huga ligen du log väl ännu mer hoppas jag! 2022-10-25

Lena Staaf Kloka och sorgesamma ord! Att inte få känna det man känner utan bara få en klapp på axeln upplevs närmast som ett hån. 2022-10-24

Blomma-Stjärna tänkvärd dikt det hjälper oss inte att förneka hur det är vi måste se det och därifrån gå vidare 2022-10-24

Kajan En kort och ytterst välformulerad text om något ganska vanligt, till synes ”positiva” råd i en svår situation. Det är lika illa vare sig man får höra det från sig själv, eller någon annan; det hjälper inte en människa i kris att finna en väg framåt. 2022-10-24

Anya Tycker mycket om denna dikt. Diktarjagets försök att hålla fasaden. Känns så väl igen. En djup text med enkla ord. Svårt att skriva. 2022-10-24

Lars Hedlin Så kraftfullt! 2022-10-24

Öknens Ros Man gör så gott man kan, men ibland styr andra krafter in. 2022-10-24

Sparvögat Leendets hjärta gråter i sorg… Du berör! 2022-10-24

Solstrale Gott att du delade denna igen! Vi har bara detta nu, att göra allt vi kan för att skapa gott utav! Gäller framförallt råd till den omedvetna! 2022-10-24

Maria Sundelin Intressant tanke Kramar 2022-10-24