... sett utifrån perspektivet
som utgår från referenspunkten
där hemma ...

- Vilket bedömer du är
mest angeläget att uppmärksamma här?

- Att synnerligen begåvade barn inte får
tillräcklig intellektuell stimulans 
och därför tappar intresset för att lära sig
det som vi förväntar att skolan ska lära dem ...

... Men också att denna brist på stimulans
får dem att söka utlopp för sin intellektuella kreativitet
på ett sätt som inte passar in bland 
gällande normer och övriga konventionellt önskvärda former
vilka tillhör denna vår genom konsensus överenskomna verklighet ...

Eller ...

- Att de mindre begåvade och eller de som inte har lika
lätt för att lära sig och ta till sig nya kunskaper
men kanske även saknar andra förutsättningar
vilka skulle kunna ge dem incitament för ökat intresse
för att lära sig mer ...

... inte får tillräckligt med förutsättningar
så som tillräckligt stöd och incitament
för att de ska kunna tillgodogöra sig nödvändiga kunskaper
för att de en dag ska kunna gå vidare och fortsätta 
sitt lärande på högre nivå ... 


Jag hävdar att båda grupperna är lika viktiga!
Och att vi tar hänsyn till respektive grupps olika behov
och ger dem de förutsättningar
som de behöver för att de ska behålla sitt intresse för lärandet
respektive få det stöd och hjälp de behöver 
för att tillgodogöra sig de kunskaper de behöver ...
för att de ska kunna få, utveckla och bibehålla ett sådant intresse

- Att sätta den ena gruppens behov i relation till
och som alternativ mot den andra gruppens behov
är intet annat än ren idioti!

Vi behöver komma till insikt om att lärandet
och förutsättningarna för lärandet
ser väldigt olika ut och är synnerligen subjektivt 
till sin natur ...

... Det finns ingen generell mall för 
när, var och hur 
lärandet ska ske och genomföras ...

Olika barn, ungdomar och vuxna
har olika förutsättningar för
att kunna ta till sig och tillgodogöra sig kunskap!

Jag hävdar att det i minst nio fall av tio
handlar mer om 
när, var och hur 
än om 
olika begåvningsnivå ...

... som skiljer individerna i de olika grupperna åt
med avseende på deras faktiska intellektuella förutsättningar
för att kunna tillgodogöra sig lärandet oavsett nivå ...

Att polarisera dessa grupper mot varandra
är intet annat än avancerad penalism 
genom missriktad så kallad socialrealism
kryddad med idealism och opportunism ...

Jag hävdar att alla barn har rätt att känna
att deras existens och närvaro oavsett sammanhang
utgör skillnad!

Hävdar också att våra barn behöver få känna
och har rätt att få känna 
att deras föräldrar är stolta över dem
för såväl den de är som individ 
som för vad de gör
när de gör det de själva verkligen vill
och känner för!

Det sistnämnda ska ej misstas för 
att jag står för kravlöshet 
och oförtjänt beröm och liknande flum ...

Det jag avser är att för att kunna ställa krav
på resultat och prestationer
måste vi först se till att vi tillser
att förutsättningarna för att 
kunna genomföra dessa prestationer
och för att lyckas uppnå förväntade resultat
också finns!

Eller som en del säger lite förenklat
- Hellre mångfald än enfald ...

Dock utifrån ett lite mer utvecklat 
underliggande och mer djupgående tänk ...