En mugg kaffe
en liten djup tallrik
med honungsyoghurt.
Frukost.
Ljuslykta tänd på köksbordet
doftar jordgubb.

Utanför fåglar
som flyger över trädtopparna,
trädgrenarna hänger tunga av snö,
solen gömmer sig bakom snömolnen,
en röd buss kör förbi på gatan nedanför.
Ett barn hörs gråta.

Någon öppnar en dörr i trapphuset
den far igen med en smäll.
Trycker på hissknappen och suckar,
svär tyst och säger, jäkla människa
som alltid trycker upp hissen
till sjunde och sista våningen.

Det måste vara något fel på den människan,
ett syndrom eller något annat.
Hissen kommer och personen kliver in,
hissdörren stängs och far sakta ner.
Under tiden har det åter börjat snöa
utanför köksfönstret, stora flingor.

Jag älskar att sitta i köket på mornarna
lyssna och iakttaga allt som händer.
Mina morgnar blir aldrig tråkiga
och ger mig ny energi att fortsätta dagen
dricka upp mitt livgivande kaffe
och känna tacksamhet att jag finns till.