Analysera. Kunde Vladimir Putin stänga av tillgången till GPS?

-Vilka lösningar skulle Ukraina och de västliga staterna ha till hands. En stor störning av GPS-positioneringssystem skulle få allvarliga konsekvenser för hur världsekonomin fungerar, säger Serge Besanger, professor vid ESCE International Business School, i en artikel publicerad av "The Conversation"-portalen. Ursprungligen designad för militära tillämpningar, är Global Positioning System (GPS) ett satellitpositioneringssystem som ägs av Pentagon och som också används för många civila tillämpningar. Oavsett om det gäller logistik, transport, jordbruk, finans, industri, försvar eller säkerhet, garanterar GPS nu exakt positionering och tidtagning var som helst i världen. I det nuvarande sammanhanget med ökande hot från Ryssland mot väst, frågar sig många om dessa avgörande infrastrukturer också är i fara.

Vad är GPS?

Den första GPS-satelliten placerades i omloppsbana 1978, och den globala täckningen slutfördes i januari 1995. För närvarande är GPS-systemet baserat på en konstellation av 31 satelliter som gör att en användare var som helst i världen kan vara permanent inom handlingsområdet kl. minst fyra satelliter. GPS-satelliter rör sig i cirkulära banor på en höjd av 20 200 km. Systemet är mest känt för allmänheten för sina geolokaliseringstillämpningar som Waze, men dess användningsområden är faktiskt väldigt varierande. En satellit innehåller fyra atomklockor, som är synkroniserade och fungerar som referens för miljarder användare. GPS-timing är så exakt att den nu spelar en viktig roll i den globala industrin. Till exempel förlitar sig moderna kraftverk på denna synkronisering för att modifiera, anpassa och spåra effektbehov i realtid och justera sin effekt. Globala finansmarknader förlitar sig också på GPS-tid för att registrera miljarder dagliga transaktioner på bara några millisekunder.

Den mest sårbara infrastrukturen GPS-signaler är därför en kritisk infrastruktur, men samtidigt en extremt sårbar sådan. Först och främst på grund av naturliga hot, som solflammorna sommaren 2022, som störde jonosfären och förhindrade passagen av GPS-signaler. Dessa stormar blir allt vanligare. Solen har gått in i en ny cykel, med en aktivitetstopp förväntad 2025-2026. En stor solflöre kan sätta flera satelliter ur drift, tillfälligt eller permanent. Dessutom är GPS utsatt för alla typer av konstgjorda hot, från störning till hackning, cyberattacker och till och med fysiska attacker. Hot om fysisk attack mot GPS-satelliter har hittills inte omsatts i praktiken, men ett sådant scenario kan inte uteslutas med tanke på den snabba utvecklingen av anti-satellitvapen. Det finns redan en snabb ökning av incidenter, både avsiktliga och oavsiktliga. Enligt Strike3-projektet, ett europeiskt initiativ för att begränsa kontinentens exponering för "GPS-risk", enbart i april 2018 upptäcktes mer än 21 000 störningar på flygplatskommunikation på de åtta största europeiska flygplatserna. Av dessa identifierades 1 141 som avsiktliga störningar.

 Vad kan hända om rymden blir cyberattackad

En cyberattack mot rymden kan orsaka störningar, dataförlust eller till och med förlust av en satellit eller ett helt nätverk av satelliter. Genom att få kontroll över en satellits kommando- och kontrollsystem kan en angripare ändra dess omloppsbana, störa kommunikationen eller inaktivera dess elektronik. Som med de flesta landbaserade cyberattacker kunde angriparen använda kapade servrar utan att lämna ett spår. Medvetna om systemets bräcklighet skapade Ryssland, sedan Europeiska unionen och slutligen Japan och Kina sina egna satellitkonstellationer: Glonass 1993, Galileo 2011, QZSS respektive BeiDou 2018. Därför tenderar namnet GPS, specifikt för det amerikanska systemet, att ersättas av "Global Navigation Satellite System" (GNSS) - Global Navigation Satellite System. Geostrategisk risk Samtida väpnade styrkor, särskilt i väst, har utvecklat ett akut beroende av GPS, antingen för geolokalisering, för missilstyrning eller för navigering till sjöss eller i luften. "Smarta" artillerigranater, såväl som Himars-missiler, tack vare deras sofistikerade GPS-vägledning, kan med en noggrannhet på mindre än 2 meter träffa ett mål som ligger flera tiotals eller till och med hundratals kilometer bort, vilket framgår av ukrainskt artilleri. Därför har många aktörer ett intresse av att utveckla jamming-system. Jamming syftar till att sända en starkare signal i samma frekvensband som GPS

Geostrategisk risk

Samtida väpnade styrkor, särskilt i väst, har utvecklat ett akut beroende av GPS, antingen för geolokalisering, för missilstyrning eller för navigering till sjöss eller i luften. "Smarta" artillerigranater, såväl som Himars-missiler, tack vare deras sofistikerade GPS-vägledning, kan med en noggrannhet på mindre än 2 meter träffa ett mål som ligger flera tiotals eller till och med hundratals kilometer bort, vilket framgår av ukrainskt artilleri.

Därför har många aktörer ett intresse av att utveckla jamming-system.

Jamming syftar till att sända en starkare signal i samma frekvensband som GPS:en, för att störa dess signaler. Tillgängliga för några tiotals euro, används störningsanordningar ofta av brottslingar vid fordonsstölder. Civila enheter har en räckvidd på flera tiotals meter, medan militära enheter kan störa eller till och med avbryta GPS-signaler över en räckvidd på flera hundra kilometer.

Överbryggande fall

Under Operation Iraqi Freedom 2003 försåg det ryska företaget Aviaconversia de irakiska väpnade styrkorna med GPS-störsändare, som väger mindre än 8 kg och har en räckvidd på 200 km. Hotet ansågs vara tillräckligt allvarligt för att dessa enheter skulle kunna prioriteras av de internationella koalitionsstyrkorna.

I ett annat fall, i Nantes 2017, glömde en försäljningsingenjör att stänga av GPS-sändaren som fanns kvar i hans fordon parkerat på flygplatsen. Apparaten störde allvarligt flygplatsverksamheten och risken för en kollision i luften ledde till ingripande av gendarmeriet, som geolokaliserade och sedan neutraliserade störningsanordningen.

På andra sidan kontinenten deltar Nordkorea regelbundet i störningskampanjer riktade mot sydkoreanska flygplan, både civila och militära, i oklara syften. Flera hundra civila flygplan kan bli föremål för mål varje månad, enligt den koreanska civila luftfartsmyndigheten.

I princip är störning en relativt enkel operation, eftersom GNSS-signaler - både GPS och Galileo - är svaga jämfört med de som sänds ut av störningsenheter. En GPS-signal kan jämföras med bruset som produceras av en cikada, medan störning av störningar liknar det som produceras av ett jetplan.

Vad väntar Putin på?

Frågan uppstår då varför Ryssland, som har satsat hårt på elektroniska krigföringssystem som kan störa kommunikationer och signaler över ett brett spektrum, ännu inte har "klippt av" GPS?

Ryssland har mycket sofistikerad anti-GPS störningsutrustning och anti-satellitvapen. Det blockerade Natos GPS-signaler över ett stort område, nämligen Arktis, under Natos militära övningar hösten 2018.

År 2021, när Ryssland precis hade förstört en av sina satelliter i rymden, förklarade en propagandist på rysk tv att Moskva kunde "förblinda NATO" genom att skjuta ner alla GPS-satelliter.

Idag, i Ukraina, stör ryska styrkor regelbundet GPS-signaler i en del av operationssalen. Denna störning är dock inte så komplett som vissa observatörer förväntade sig.

Den främsta anledningen är att de ryska styrkorna också akut behöver GPS. GPS-mottagare är utbredda, mycket billigare och enklare att använda än Glonass-mottagare. Detta lyfts fram av nedskjutna ryska stridsflygplan där civila GPS-mottagare hittades limmade på instrumentpanelerna.

Dessutom använder Ukraina fortfarande stora lager av sovjettidens vapen som sannolikt inte kommer att påverkas av elektronisk krigföring, förklarar professor Serge Besanger.

Hur NATO förbereder sig för scenariot "ingen GPS".

Men under flera år har västerländska militära styrkor förberett sig för ett scenario med fullständigt och långvarigt avbrott i satellitnavigering och positioneringssystem: scenariot kallas "GPS Blackout".

Natoövningar simulerar en högintensiv konflikt, snabb och samtidig, i en miljö där kommunikationen är mycket försämrad, där ett stort GPS-fel inträffar under flera veckor eller till och med månader. Västerländska militärer överväger alternativa lösningar för att behålla sin stridskapacitet på en adekvat nivå: att avfyra missiler utan GPS och använda sextanten som ett navigeringsverktyg till sjöss.

Bland de mer tekniska lösningarna vänder sig västerländska militärer till att skapa nätverk av pseudo-satelliter eller pseudoliter, genom markbundna antenner, för att skapa ett begränsat, lokalt spårningssystem, till skillnad från GPS, som är globalt till sin natur. Den här typen av system är mer hållbara och är dessutom mycket billigare att implementera.

Äldre system, såsom Astroinertial Navigation System (ANS), återupplivades för att ge redundans för GPS. ANS används på vissa amerikanska flygplan, inklusive BlackBird SR71 spionplan. Även om det är mindre exakt än GPS tillåter ANS geolokalisering och positionering med en noggrannhet på 100 meter.

Slutligen arbetar den amerikanska offentliga byrån Darpa – skaparen av Internet på 1960-talet – för närvarande på en annan teknik som den anser vara "mycket lovande", ASPN: All-Source Positioning and Navigation. Detta innebär att man använder möjlighetssignaler, såsom radio-, relä- och tv-antenner, för att positionera sig.

Och den liknande brittiska institutionen, Aria, arbetar på ett navigationssystem som heter NAVSOP (Navigation via Signals of Opportunity), baserat på identiska principer.

Källa: News.ro

Etiketter: Ryssland, Ukraina, GPS, satelliter,

Publiceringsdatum: 2022-11-25 08:08