För det första vad är egentligen rättvisa?
Tja så länge som man levt inom lagens råmärken som jag gjort har man ju inte
behövt ägna bekymren någon större tanke man det vill säga jag har levt ett laglydigt liv och sett en och annan amerikansk kriminalare typ Perry Mason där en briljant tiger i en rättssal med sina kluriga frågor ställer allt till rätta och med amerikanskt slutord det kan konstateras att justice has been served det är enkelt men ändå komplicerat.
Vi barn satt som klistrade framför TV apparaten och uppklaringsprocenten närmade sig 100. och spänningen som jag minns den låg på topp. Jag minns Perry Mason som försvarsadvokat men det är ju så länge sedan så jag kan ju ha helt fel det enda jag tog till mig för mitt senare vuxna liv kan sammanfattas i två ord och de högst intellektuella munhuggningarna
Dessa förekommer inte i mina erfarenheter. Snarast har domarna fattat en åsikt väldigt snabbt och resten går ut på att försvara den det är ju så att man får inte visa att man har förutfattade meningar och allt skall gå den processuellt riktiga gången
om sedan domen kanske är materiellt tveksam har mindre betydelse för alla än den drabbade Rättskänsla är ju som till ex hat en känsla som enligt mig förekommer i proportionerna c.a 50/50