... fortsättning från gårdagen... 

... i saknad av det vi önskar få tillbaka... det som vi har försaka... det vi avstått att smaka som andra baka... buksorg sade min mor att man får när man vill ha men inte får ta en bit till... vi har alla erfarenhet av att få matkoma... då vi stoppade i oss den extra biten och ångrade oss... idag står vi inför bistra tider... kanske kan vi lägga åt sidan denna känsla och istället se till det vi har... vad vi än väljer att tänka eller göra  gör det med kärlek och medmänsklighet... gör denna stund till en gåva för dig och...

... "Hjärtat i Juleås skog"...

... Nissan stod nu i köket var morgon och övade på sina repliker till skolpjäsen... det small till i dörren och Staffan rusade in men hann inte få ur sig något förrän... hallå, hallå!!! Husbocken skrek från farstun... Staffan!!! du glömde att hålla dörren öppen så att någon kunde stiga in, Julbocken Corona hade hört Nissan öva, och fyllde i med stark teatraliskt röstläge... eller så stängde du dörren, Staffan, med tunga lås för att du aldrig skulle kunna nås av kärleken - för rädslan i detta lilla land som är i brand det som skriker på hjälp - det som ropar på befrielse - det som manar till fred... Julbocken Corona stoltserade springande efter husbocken med en kökshandduk i högsta hugg gestaltande ett svärd... Nissan bara suckade... hallå! på dig du, det är en skolpjäs som jag över till, och nu har ni typ fastnat i mina repliker som flugor på ett flugpapper, lägg av!!!... hon skrattade och lät arg på samma gång...

... familjen satt nu vid köksbordet... alla skulle bidra med sina tankar... de flesta vill inget förändra, sade Husbocken... de flesta vill att de andra ska börja, sade Julbocken Corona... någon annan önskar att någon annan tog första steget, sade farmor Ida och sneglade på Staffan och petade honom i sidan... Nissan såg sig omkring när Nisse tog vid dramaturgin... det finns ett litet land som leder kärlekens och fridens väg... han fortsatte med inlevelse, det finns ett litet land som vill alla andra väl därför trampas det lätt ned... bravo bravo!!! utbrast Anden och fortsatte meningen... på en jord är det många länder, men det är i få länder det händer att kärlek leder det lilla landet inom dig och mig... Tomtemor och farmor Ida reste sig samtidigt när gröten kokade över... alla hade helt glömt bort att ha koll...

... Nissan tittade argt och sade med skämtsam ton, kolla så ni ställer till det... Staffan höll med, ja nu får vi skärpa oss... Tomtefar kom precis innanför dörren i sällskap med Juleås borgmästare Anders Stubbén... de satte sig fullt påbyltade vid bordet... borgmästaren presenterade sig och fortsatte... jag har en tråkig sak att berätta och vill be er om hjälp...

... Anders Stubbén började med allvarlig blick, det är så att Hallonlandet och Blåbärslandet är i konflikt och båda anser att Lingonrisets landområde tillhör dem... därför har jag kommit hit... jag hoppas att ni skall kunna vara medlande på något vis... han fortsatte, tack, för ordet och Tomtefar tack också för din gästfrihet att låta mig stanna över natten... det väntar nämligen en snöstorm... precis när Anders Stubbén sade ordet snö hurrrade alla i hela stugan...

.. Tomtefar bad alla att lugna sig men det var svårt... glädjen var total och rastlösheten lika så... det var som om en transformation var på väg att ske... det trista, dystra och tunga humöret var på väg att vända... men vad berodde det egentligen på... ja, det är morgondagens äventyr... vi ses då!...

 
... Solsken på er så länge!/:) Soltrale 

... fortsättning följer imorgon kl:10.30...