juldikt 2022.

En natt i början av december
i stadens grånande park.
Satt en tomte böjd bakom stubbe
klottrande på ett ark.

Sökte förstå fattigdom
krig och oroligheter,
miljöpåverkan, hat
och coronans abnormiteter.

Tomten kände sig gammal.
I denna mörka och ensamma vrå.
Kände väl inte igen sig
anno tjugohundratjugotvå.

I parklampans sken syntes fukt
i tomtens ögonvrå,
Människors ondska och handlingar
hade tomten så svårt att förstå.

Klappsäcken hans ekade tom,
Svår att meningsfullt fylla.
Så många röda och hårda sår
Så många oskyldiga i jordens mylla.

Vad kan en sak, tänkte han
hela det som brutits
Hur kan världsliga ting lindra
den ondska som förflutit?

Tomten kliade sitt grå skägg
beslöt så resolut.
Jag laddar min säck med kramar
och kärlek utan slut.

Så om du under julaftons kväll
får en kram, ett handslag eller leende.
Vet då att du ur tomtens säck
fått ansvar för framtidens skeende.