Bergen går mot mig som ett kraftigt

Regn i sällskap av stjärnfallet

Dagarna gick mot mig som hjärtslagen

I mitt landskap tillsammans med ett slag

i magen

 Nätterna stannade bredvid mig som ett moln

I mitt liv som en stoppknapp

 En morgondag släckte sitt ljus i tunneln i

Mitt liv  med ett leende på läpparna .

 ©E Nordin