Min vita varg,
jag ligger bredvid dig
och hör din andning
den lugnar mig,
medan jag faller
för du och jag
vi är skärvor,
flingor som faller
genom samma vintergata
på väg nånstans
vi inte vet,
i ett slags nu
där våra vägar möts
precis där evigheten
går itu.