jag sitter här vid köksbordet
och lämnar mig själv
ifred
nej vi ska inte slåss mer
viskar jag
vi ska äta upp gröten
utan hårda ord
vi ska inte sparka undan
några fler stolar
slå i bakhuvudet
nej
vi ska hålla handen varsamt
klappa över håret
och strö socker i såren
tills de
mjuknar och faller av
eller
hårdnar och faller in
vi ska
inte tvinga oss
att äta upp soporna
ska inte hålla kvar händer
under skållhett vatten
ska gå långsamt
ut i snön
med hela skor
låta solskenet stryka oss
över kinden
tills ränderna torkar in
och blir djupa fåror
betesmark för djuren
ett delta
ska vi bli
med snälla mjuka bröst
och blå små blommor
utströdda
i dikesrenen