Späda fjärlisvingar torkar långsammare.
Äppelkart som faller och motstridigt ruttnar.
Matriarker frustar över separerade kalvar.
Sår som tiden inte rår på, smärta som aldrig domnar.
Steg som aldrig når sin fulla längd och röster som aldrig såg slutet av målbrottet.
Halvgräddad och full av kraft, lämnad för ödets drastiska beslut.
Ödet tycks inte längre vara bekant med åldern, ödet plockar bäst ödet vill, när visaren tvingats i motsatt riktning.
Späda fjärilsvingar torkar på vårt samvete.
Äppelkart faller av vanskötsel och matriarker bär för tunga kedjor.
Såren vittnar om vårt misstag, smärtan om vårt ansvar.
En för mycket per sista andetag.