Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Tystnad kärlekens vind


Jag sträcker ut min hand

Jag sträcker ut min hand,
fångar tiden, livet rinner ut liksom sand.

Jag torkar bort dina tårar,
vad är det som dig sårar.

Jag klappar lätt din kind,
tystnad kärlekens smekande vind.

Jag kan i dina ögon läsa ord,
ord varma ord med lyckan gjord.

Jag kryper så sakta dig nära,
säg mig kan du mig älska lära.

Jag känner nuet smeka min kropp,
andas, känslornas inre omlopp.

Jag blundar i min dröm,
känsla inre så öm så öm.

Jag sträcker ut min hand....




Bunden vers (Rim) av Örjan Noreheim
Läst 124 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2022-12-22 21:52



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Örjan Noreheim
Örjan Noreheim