Det är den tjufjärde och klockan är tre.
Det är inget särdeles särskilt med de´,
för solen, han stiger och sjunker i rött
och månan, hon vandrar så bleker och trött.

"En dag är ju alltid en märkvärdig sak,
en evighet fram och en evighet bak".
Så är det väl också med denna, måske? 
Och klockan är redan en kvart över tre!