Vad hör vi idag?
Det är inte bara raketexplosioner,
slåss, dånet från flygplan.
Det är ljudet av en ny järnridå
som går ned och stänger Ryssland
bort från den civiliserade världen"
förklarade den ukrainske presidenten
den 24 februari före soluppgången.
krossade europeisk fred och chockade världen.
Kriget omintetgjorde också förväntningarna
att de ryska styrkorna snabbt kommer att vinna.
Ukraina gjorde hårt motstånd,
Ryssland drog sig tillbaka från området kring Kiev i april,
lämnar förstörda byggnader efter sig,
traumatiserade människor och hundratals lik
som Ukraina och dess allierade säger om
att de är bevis på krigsförbrytelser.
Stridigheter orsakade också förödelse
i södra och östra Ukraina,
där Ryssland attackerade i önskan att utöka sitt territorium
som de pro-Moskva separatisterna
de har kontrollerat det sedan 2014.
Hamnen i Mariupol föll efter en brutal belägring
i tre månader som förminskade staden till ruiner,
Kriget återupplivade det kalla krigets fiendskap
mellan Ryssland och väst,
pressa Sverige och Finland att be om medlemskap i Nato
och få andra Nato-stater att skicka trupper och vapen till Östeuropa.
Den hårdaste vintern
När vintern närmade sig,
Ryssland lanserade vågor av missilattacker mot Ukrainas infrastruktur,
tillfälligt avbryta elförsörjningen till vissa regioner i landet och lämna miljontals människor i kyla och mörker.
Å andra sidan ledde kriget till en ökning av de globala energipriserna, eftersom Moskva minskade sina leveranser till väst som vedergällning för de sanktioner som infördes och för stödet till Ukraina.

Italien, Tyskland och andra länder som förlitade sig på rysk olja och naturgas
de skyndade sig att leta efter alternativa energikällor.
Med miljontals människor som plötsligt har svårt att betala sina energiräkningar,
regeringar var under stark press att ingripa för att hjälpa befolkningen.
Flyktingproblemet
Enligt FN har över 14 miljoner ukrainare lämnat sina hem och 7 miljoner har tagit sin tillflykt till andra länder.
Att rädda planeten är försenat.
Kriget gav också dåliga nyheter för miljön.
Energikrisen fick länder att tänka om sina planer på att sluta förbränna fossila bränslen. Frankrike startade om en stängd kolgruva, Tjeckien backade på en plan för att stoppa kolbrytning i en nyckelregion, Storbritannien godkände fler olje- och gasborrningar i Nordsjön. Under dessa förhållanden har miljöpartister varnat för att Europa backar i kampen för att begränsa klimatförändringarna.
Å andra sidan har vissa sett en positiv sida av krisen, vilket tyder på att en ökad medvetenhet om bräckligheten av fossila bränslen kommer att få nationer att snabbare gå över till förnybara energikällor.

De extrema väderfenomenen påminde om insatserna.
Vinterstormar i norra Europa följdes av en torr sommar över stora delar av kontinenten.
I Storbritannien har en ovanlig värmebölja gjort att temperaturen för första gången överstiger 40 grader Celsius.
Hösten kom med fler kraftiga regn.
På den bergiga italienska ön Ischia utlöste skyfall i november ett massivt jordskred som tryckte in bilar och byggnader i havet och dödade minst 12 personer.

Politiska konvulsioner i Europa
I Storbritannien kommer år 2022 att bli ihågkommen som de tre premiärministrarnas år, en period av politisk agitation som världen tittade på med fascination, ibland till och med roligt.

På andra håll i Europa gav kriget i Ukraina vika för nationalism och blåste vinden ur svansen på extremhögern, som har registrerat framgångar i val i flera länder. Men precis som över havet var det mer en lömsk våg än en tsunami.
Miljontals ukrainare lyckades fly i säkerhet. Många fler miljoner utsätts för bombningarna i källare och bombskydd. Tiotusentals omkom i de städer som förstördes av inkräktarna. Och miljontals andra människor i Europa anslöt sig till denna nations sak, de tog till vapen, arbetade frivilligt i ambulanser, bar mat till byar i frontlinjen, tog hand om varandras barn eller välkomnade helt enkelt flyktingar.

Ryssland säger att de har inlett sin "särskilda militära operation" för att skydda sig från en påstådd västerländsk invasion.
Ukrainare, som har hört president Vladimir Putin förkunna att deras nationella identitet inte existerar och har sett sitt land brutalt konfiskerat av Ryssland, ser kriget som en existentiell kamp – både nationell och personlig.

Militära experter som en gång diskuterade huruvida Kiev skulle kunna hålla ut i mer än några dagar diskuterar nu om Ukraina kan vinna kriget direkt.
Kiev säger att det inte kommer att sluta förrän det utvisar alla ryska styrkor, inklusive från territorier som ockuperades 2014.

Under tiden finns det inga samtal för att avsluta kriget eller ens en tillfällig vapenvila.

"Kyla, hunger, mörker och törst är inte lika skrämmande och dödliga för oss som din "vänskap och broderskap". Ingen gas eller utan dig? Utan dig. Inget ljus eller utan dig? Utan dig. Inget vatten eller utan dig? Utan dig . Utan mat eller utan dig? Utan dig," sa den ukrainske ledaren Volodymyr Zelensky till ryssarna i ett meddelande som han skickade i september.