Världen,
den verkar så solid
men titta en gång till
den är ju helt porös,
den myllrar utav hål
en del är genvägar
till ljuset,
en del är mörka brunnar
dit ljuset inte når
och några är passager
som går från mig till dig,
du hör väl hur det blåser...
en del är korridorer
som går rakt genom dig
där vilsna väsen färdas
på väg mot rast och ro
ge dem plats att vila
och döm ingen du ser
men akta dig för dem
som aldrig ändrar ståndpunkt
de håller samma fort
som hölls i gamla strider,
för tankar är som nycklar
som du vrider
där vissa stänger ute,
och andra låser in
men världen,
den vill färdas
i sin egen hastighet
så titta bara hur...
igenom dina ögon,
öron, näsa, mun
den forsar, rinner ut
sekund efter sekund
igenom alla porer
i din mjuka hud
pressar den sig,
kastar den sig ut
i vinterskrud