Ibland vill jag skriva
berätta vad som hänt

Det är så komplicerat
så dumt och hemskt


Skönt, när sprickan
knäcker
hela vägen igenom

Magma och ljus bryter in
förgör
det till synes, onda

Smärtan
är outhärdlig
Jag vill dö


Jag märker att jag erkänner
mitt nederlag
sårbarhet

För mitt inre ser jag
en ny stillhet

Jag vill ju gärna
sluta med
en känsla av hopp