Å, du, min heliga ensamhet.
Du är så rik och ren och bredd
liksom en trädgårds stor glänta.
Å, min heliga ensamhet, du,
stäng de guldfärgade dörrar nu
där önskningarna blott vänta.

Du meine heilige Einsamkeit,
Du bist so reich und rein und weit
Wie ein erwachender Garten.
Meine heilige Einsamkeit du –
Halte die goldenen Thüren zu
Vor denen die Wünsche warten.




De dunkla fälten sova nu,
min själ vaknar ensam
och nattens prakt den revar nu
ett rött skepp i en hamn.

Nattvakten den ljuvliga!
Nu skymmer detta land;
och månens ljus, vit lilja,
den blommar i sin hand.


Die falben Felder schlafen schon,
mein Herz nur wacht allein;
der Abend refft im Hafen schon
sein rotes Segel ein.

Traumselige Vigilie!
Jetzt wallt die Nacht durchs Land;
der Mond, die weiße Lilie,
blüht auf in ihrer Hand.


(Vänligen använd ej dessa översättningar utan tillstånd.)