Att andas doften av en bastant grå granit.
Denna längtan till annat att se och inte bara
detta ändlösa gallerverk av räta furor.

När drömmen i mörkret tynger hjärtat
och tungan klistrar sig mot gommen,
då vill vi resa vidare ut i äventyret livet.
Granne med döden.

Offrad till bestialitet och ren elakhet,
denna rädsla för kärleken, sätter vi oss ner.
För att se oerfarna och naiva barn blicka ut
mot otryggheten och där göra sin vådliga färd
genom förintelsen. Även om vi inte vet
vilka som ska gå under,
så anar vi, hela tiden.