-
Näcken som var naken- Satt vid bäcken med sin fiol Vacker var musiken Som ut i skogen vida for - En ungmö så skön Inte långt där ifrån Hörde hans ljuva toner Kände djupets melodi Med trollbundna ben Vandrade hon dit - När hon var honom nära Hans skönhet lyste klart Stilla stod hon länge Vid banken av den bäck Där han på andra sidan På stenhällen satt Naken med sin fiol Skimrande i månljuset Från sommarens natt - ”Välkommen mitt barn” Sa Näcken som var naken ”Var inte rädd, käre du” Varsamt han sen sa ”Lyssna vidare på min fiol” ”Sätt dig ned här med mig” ”Stenen är mjuk av mossan så ljuv” - Sakta steg hon ner I vattnet som for Bäcken kändes kall Genom strumpor och skor Vadande hon sig tog Till sidan där han satt Med sin lockande fiol - ”Så glad jag nu blev” Sa Näcken med ett skratt ”Genom bäcken du gick” ”Modigt utan tvekan” ”Därför jag ska jag spela” ”Värmande toner för din själ” Stråken sen den dansade Över strängar så glatt Flickan satt bredvid Värmdes av hans musik - ”Nere i byn…” Sa flickan viskande tyst Med ögon som ödmjukt Frågande sa ”De säger att du är farlig” ”Att du dräper med din bäck” ”Men nu när jag är här” ”Känner värmen från din fiol” ”Så tror att de har fel” Flickan lyfte sen sin blick Såg Näcken där bredvid Naken och vacker Speciell på alla vis - ”Ett väsen jag är” ”Ingen man som i byn” ”De vill ha dig för sig själva” ”Att du ska bli deras fru” ”Jag vill dig inget illa” ”Bara visa dig skatten” ”Som i dig du bär” ”Men ditt liv blir aldrig det samma” ”Efter vårt inre djupa dyk” ”Är du redo för dyket sköna flicka” ”Som förändrar din värld?” - ”Djupt i bäckens vatten?” Frågade flickan nervöst Tittandes på det vatten Som susade där bredvid - Näcken som var naken log och sa ”Nej du sköna flicka” ”Inte ner i bäcken vi ska” ”In i dig själv ska vi dyka” ”Till mitten av allt” ”Hos djupets allt och inget” ”Mot upplevelsens gränslösa kant” ”Är du redo att möta allt?” - Flickan såg länge ut mot fjärran Sen frågade tyst ”In i mig själv” ”Men hur gör vi då?” - Näcken som var naken log åter glatt ”Lägg din hand i min när du är redo att se” Flickan sen lade sin hand och sin tro På nakna Näcken som varsamt den tog Då spelade fiolen plötsligt en melodi Sen försvann de båda in Till insidans värld |
Nästa text
Föregående PFJS |