i det felfria ljuset satte jag isär kärleken till mönstrad skugga

i det felfria ljuset ser jag dig som en surrealist som målar sina tår, vrister, vader...

i det felfria ljuset andas ditt skuggade lik tung luft i eld

i det felfria ljuset bär jag vittnesbörd om det av först kastade askan besjungna lövet som skurits för skörden

i det felfria ljuset vittnar jag om solens sjunkande, din verkliga grav, förra natten

i det felfria ljuset skakar jag din hand, slätar jag ut ditt hår...

i det felfria ljuset tror jag först att du är overklig, men du är så verklig utan dina skuggor

i det felfria ljuset sveper jag in din form i mina armar

i det felfria ljuset flyttar jag jorden, flyttar jag årstiden, flyttar jag vinden som bär din aska

i det felfria ljuset rör du upp de två vända stammarna av förtvinade dungar

i det felfria ljuset finner jag att skörden är din skugga, är ditt lik, är din hand

i det felfria ljuset skördar jag med fåglarna - gudarnas teckenspråk

i det felfria ljuset minns jag exakt hur dina tår passar dina anklar, vader...

i det felfria ljuset finner jag att all min brist nu är tömd på sin kraft, i mönstret av dess skugga.

--

Ave Caesar! Ave Imperator, morituri te salutant! SPQR! o/