Vassruggar undrar
varför rötterna inte växer
i samma takt
som tacktalet ruggvassen håller
vari undrandet vissnar nu, sagt
som ett uttalat talande, dopping
du säger din fågel
dig själv
vems du växer upp i ruggarna, guldbruna
viskan, den ruskar
det liv ur den frågeställning
du räknar ens flygande vilt
från vassa och ruggande växt
med stjälk
som stöld
vadan strypfingret snittade
fågelbotäckta
gräs-träd-sten-havs-väckta
av topping
förskräckta
din dopping
i pölen
fantasy-gölen
var klar med din öl än
i form av en smakfull butelj
biotopmarkers älg
sälj
dina upplevelser till mig
är det inte virrigt och tradigt
så säg
på ett positivt sätt
täcker insjö-vilt tätt
i deras bo, deras lyor
vi gro, från stad och byor
hipp hipp, hipp hipp
en hyllning
till oss själva och vår omgivning
nu