Landet är fullt av platser;
varje kvadratmillimeter är en plats,
och varje miljarddel av en sådan
är en plats,
och det slutar inte där;
det slutar inte

Men visst känns det skönt
att höra talas om Västra Götaland
och Hela Norra Norrland!

Kroppen, den gynnaren,
är också ett samlingsnamn
på något som försöker vara du,
men som är en oberäknelig svärm:
Inte underligt om man känner sig splittrad!

Hot och våld
är bara vindilar i en storm
som aldrig börjar eller slutar

Medlemsuppgifter och mediauppgifter
är som hörselgångseksem,
och kriget är ett förtvivlat oskickligt framförande
av Das wohltemperierte Clavier
på en grynig grusorgel

En häst klapprar i sitt eko
nere i backen
en blek vårkväll,
men lejonparten
av allt som sker
ryms
i ljudet av sand och småsten
som hälls ner
över upp-och-ner-vända pepparkaksburkslock
i gammal scienfictionlitteratur
som varken Robert A. Heinlein eller Olaf Stapledon skrev,
och som aldrig nominerades till Luigi Russolo Award

Hörselskadorna står fågelskitna
i en gammal ladas sorkfeberladdade dammlager,
med dagsljuset silande kvantproblematiskt
genom de glesa brädornas springor

Jag håller en omöjlig situation gående
i en grafentunn ekvilibrism
genom att hålla himlen luftig på ett håll,
och sedan på ett annat, hundra mil bort,
förbundna via en knagglig järnbana
och en räcka illaluktande, knarriga,
oupplysta odjurstransporter

Hur länge kan man leva
i sista fotografiet av Strindberg,
utan att ge sig tillkänna?

Med artighet kommer man ingenstans