Det finns en oändlig tröst
rentav ett hopp
att dela med sig
av sig själv och av oron
som är för jordens och
människornas tillstånd

Det finns en oro
som man inte är ensam om
- vi är långt ifrån ett paradis
långt ifrån rättvisa och jämlikhet
"av var och en efter hans förmåga
åt var och en till hans behov"

När ord för ord ger mening
får till och med smärtan respit
- i en sådan stund av
medskapande och vila
känns inget riktigt hopplöst
nya dörrar öppnas!