Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Tidens eld

Ord.
Minnen.
Svunnen besatthet.
Anomalierna och oförutsägbarheterna.
Något har alstrats, oklart vad.
Tidens eld falnar inte
men knastret och röklukten
blir tydligare för varje år.


Fri vers av Rafmagn VIP
Läst 161 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2023-01-28 20:46



Bookmark and Share

  Emanuel Sigridsson VIP
Din text öppnar i min läsning för frågor. För en fysiker är tiden klockan (Professor Ulf Danielsson. Jag tänker att Frege skulle hålla med). Vad är tiden för en arkeolog (Rafmagn)? Och för ett subjekt som här: Den tid som är, är föränderlig, inramad av ett 'nu'. Svaret som texten ger tål att tänka på.
2023-01-30

  Kungskobran VIP
Tiden är aldrig förbi
ständigt uppstår anomali
vad kan vi göra åt det
Svar: Ingen vet
2023-01-29

  Monika A Mirsch VIP
Här österut bjuder tiden på minnen, erfarenheter, förhoppningar! Ha det gott i din vinter, med eller utan snö. Kram!
2023-01-28

  Skatflickan VIP
Det finns ju en vid bredd av tolkning i ord.
vi läser in, känner, smakar, blandar runt. Letar efter komponenter och beståndsdelar som faller oss i smaken. som smakar igenkännligt,
Eller intressant och nytt. Det är väl det som gör ord så stort, mångsidigt. Jag faller ofta för nått jag känner igen, nått som får ett minne att väckas tex
Jag tycker om din dikt. Den beskriver nått hos mej. Som du skriver
'Något har alstrats, oklart vad.'
2023-01-28

  etletlien
har aldrig tänkt på tid som eld... ja... tidsglas är ju sand... man får sand genom eld... eller kärnvapenkrig rättare sagt... eller torkad lera... där havet möter land :)
2023-01-28
  > Nästa text
< Föregående

Rafmagn
Rafmagn VIP