jag trodde att jag brydde mig
men det gjorde jag visst inte
varken ville eller valde det som hände...
vem kunde tro -
under trotset, det träliga tröga trallandet,
fanns allt annat, nytt fast ändå gammalt
allt mitt eget, mitt leverne,
mitt enda och allt mitt äkta -
det enda som drar till ända
allt det som värkte och varade,
det dragande drönande dödande...
det dödliga
det som gör mig till den jag är
och som stör mina tankar

det är vad som finns
vad jag hittar när jag letar
det som känns och det som verkar

jag trodde att jag inte ville
men jag ville och jag valde
att alltid vara ensam
så varsam att allt försvann