Liten, lycklig och oförstörd
lämnar daggdroppen bladkåpans krön

Ensam, vilsen och lite rörd
går den tultandes med sina frön

Som den samlat längs vägen
i skvättarna sina, iväg efter lina
– på spindeltråd, och den har goda råd

Lilla daggdroppen rusar i drömmen

den tar sats

men drunknar

i strömmen