Havets skuggor läker.
Murgrönans längtan förvandlas till
torg av asfalt.
Bakom den drömska räven hennes
gnyende ebbar ut.
När jag blundar.
Droppar blir till regn.
Över daggen.
Blått vemod.
Söder om livet.
Andra andetaget.
Medan solen någon annanstans.
Fruktar stormen inombords.
Sedan alltmer.
Mindre än tystnaden.
Mest utanför utsikten.
Tappar känseln.
Tyst så tyst.
Nära.