..långt ifrån. 
Baren är fylld med folk, sorlet är nästan öronbedövande. Skratt en svajig dans av en redan överförfriskad. Killarna, läs 'gubbarna' spanar, tjejerna låtsas om inget.

-ursäkta. Kan jag sätta mig här? Ett bord, ett runt litet "spegelbord" framför en fåtölj. Frågan hänger i luften ett tag. Tjejerna som intagit var sin soffa vid ett bord bredvid men i samma typ av soffgrupp tittar upp, granskar den buttre gubben som står där med ett glas öl i ena handen och en femma fernet i den andra, det är inte deras bord, men väl deras territorium då de satt där först .. det är okey säger de nästan bägge i korus. 
Sätter mig. Tar en bild på glasen som speglas i bordets yta, lägger ut på social media, jag är inte ensam, långt ifrån.

Sorrlet ökar i styrka, skratt och danssteg lite vildare. Dricker lite öl, biter av femman fernet efter en tredjedel. Tjejerna böjer sina huvuden närmare varandra för att höra, jag svarar glatt på några kommentarer på social media, jag är inte ensam, långt ifrån. 

Höjer mina glas, biter av. Kommenterar något på det sociala mediat. Kollar in bilder och ställen uppe i fjällvärlden, Google är min kompis här vid mitt spegelbord med ett halvfulltölglas och en tredjedels femma av en fernet. Hittar en väg upp till Cuonjávággi, gåsdalen på samiska eller i folkmun och tidigare kallad "Lapporten" Jag har länge velat gå upp dit. Tälta vid dess sjö och bara njuta stillheten. Det plingar till i min mobil. Ett svar, ett skratt på min kommentar från en kusin. Svarar med en leende smajli. En kille formligen rullar fram till tjejerna, vänder sitt huvud mot mig och flinar innan han vänder sig till tjejerna och säger något ohörbart men tjejerna tittar inte ens upp och då killen raglar iväg hör jag bara "fittor" ja suck. Jag är inte ensam, långt ifrån

Häller i mig resten av det nu varma ölet, sista "bettet" av fernet går samma väg. Tittar ut över folket med dess sorl, kikar i mobilens mörka spegel, reser mig upp och känner mig ensammast i hela världen.