tunga lungor efter många ledsna cigaretter
med halva hjärtan
som nedslagna själar
lämnar vi varandra
med klumpen i halsen för slumpen att bestämma.

upprymd men inte med mig och inte jag med dig
du erkänner det jag inte erkänner och säger ”jag är olycklig”.
ändå blir jag ledsen för att du kan prata stora svåra ord, och det kan inte jag.
och sen är vi kalla och blå och bleka
det är juni men den här månaden kommer aldrig mer att vara sommar.