Ispölens årsringar
sköra, lättkrossade
som osorterade minnen.

Jag klarar inte av farvälet.
Ljudet av dörren som stängs
är samma ljud
som punkten efter.
När allt som kan sägas
har frusit fast i snön.
Tystnaden i det väglösa
och riktningslösa.
Jag saknar dig.
Att du finns någonstans bredvid
spelar ingen roll.

Osorterade minnen
tunga av år
krasar under skorna
splittrade och oigenkännliga.

När våren vill visa sig igen
så kommer allt trasigt att smälta.
Alla erfarenheter och avlagringar
ska fylla mig med svävande sol
och låta mina årsvingar vecklas ut.