inget ovan
inget nedan
inget nu
inget sedan

slöjan lyftes i
oskyldig barndom
flytande,
blev jag plötsligt varse
det absoluta mörkret

klarhet förnams
i den tidlösa,
i den ordlösa,

intigheten

en klarhet
som av tusen solar
i samma ögonblick
dränkta
av evighetens
omfamnande svärta

strandad
i den metafysiska
skymningen
vaknade jag


©MagisterZ