Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

moderssömn


jag kramar björken i backen
själarna ligger i ett första hjälpen kitt
med den compassionfokuserade terapin
trångt
- Jaha, vad gör jag nu?
nävern smeker
när jag släpper taget drar jag pekfingret över kinden
vita rester på fingertoppen
för er skull kramar jag igen
helgaftonen faller
att ha själar på vift är en granitsmärta




Fri vers av Anya VIP
Läst 161 gånger och applåderad av 15 personer
Publicerad 2023-02-17 15:55



Bookmark and Share

  Solstrale VIP
Granitgruvdrift där motståndet gestaltas väl - moderskapet, omhuldandet och konsekvenstänk… Ser en urmoders styrka famna om och skydda i denna din text!
2023-02-22

  TrollTörnTrappan VIP
Skönt möte!?!

Konkret kroppsliga fenomen (samman)blandas här med andliga virvelvindar infångade?!?

Tack, vi uppskattar nog den andra kramen med :-) Läste in att läsarna tilltalades - men kanske var jagets familj?

2023-02-18

  Ninananonia VIP
Smärtsamt och bra skrivet och träd är magiska precis som kramar kan va.
Inte kul att ha själar på vift så.
lite som jag känner mig själv just nu.
2023-02-18

    Lena Staaf VIP
Underbar och stark dikt! Att ha själar på vift, där tänker jag på de som dött men där sorgen fortfarande är blödande och terapin bara till liten hjälp. Men träden hjälper. Men moderssmärta handlar om de egna barnen, oron för dem när de ger sig ut i livet. Bokmärker.
2023-02-18

    Lena Staaf VIP
Underbar och stark dikt! Att ha själar på vift, där tänker jag på de som dött men där sorgen fortfarande är blödande och terapin bara till liten hjälp. Men träden hjälper. Bokmärker.
2023-02-18

  Lehva VIP
Jag tänker att du är omhändertagen. Alla dessa själar som du känner in. Och vad vore vi om vi inte kände in. En vacker text.
2023-02-18

  Kungskobran VIP
Dikten är som en näver ask fylld men förtröstan, själarnas terapi näver som ger trygghet tolkar jag som kärlekens symbol i denna fantastiska dikt

2023-02-18

  Gunnel Eriksson VIP
Jag läser en oro i dikten.
Barnen är någon annanstans
Den lena nävern ger en smula
lindring men ändå är livet tungt.
Fina bilder i dikten - läsaren kan följa
med.
2023-02-18

  Sparvögat VIP
Naturens kraft känns i björkens famn och granitens smärta…
Där vandrar moderns oro och längtan
i saknade själars land…
Du har ett så vackert
och unikt språk!
2023-02-17

  till E VIP
Texten ger mig associationer om en mor vars barn har blivit vuxna och flyttat hemifrån. De starka moderskänslorna består.
2023-02-17

  Blomma-Stjärna VIP
å, att krama en björk som ett steg i själarnas första hjälpen kitt! - det är som att tända ett ljus och be - men björken har rötter och kanske är det vad själar behöver - i alla fall de som finns i de levande kropparna?

gillar starkt hur du uttrycker smärtan här;
"att ha själar på vift är en granitsmärta"!
2023-02-17

  Marita Ohlquist VIP
En fin och ödmjuk text att krama björken och själar på vift.
2023-02-17

  Kajan VIP
Kanske är egenskaperna hos en strävsam seg björk en bra liknelse till "modern" i denna text ? Ett slags övervintrande förnimmer jag; samt att det kan gå att extrahera tröst ur den levande naturen, trots allt
2023-02-17
  > Nästa text
< Föregående

Anya
Anya VIP