Ibland blir den påtagligt tung
Tystnaden
Stillheten
Den som annars själen bär
Blir till nåt som tynger
Tär
Sårar
Ja, kanske just själen fårar
När drömt och längtat far sin kos
När hoppat
Eller väntat
Uteblir
Då står jag där i tystnaden
Och det river i mitt bröst
Då känns det
Ensamt
På ett sätt
Som bara skapar obehag