Han läste henne mellan raderna
Fångade upp henne i en dröm
Berikade henne med sin närvaro
Kände henne

Det spirade i hans bröst
Men vad var det han kände
Kärleken var han bekant med sen förr
Ingen nyhet

Nej det var hon inte
Men tilltalade honom
Det gjorde hon
Var ju unik
Jo på sitt sätt

Så som han var för henne
Som en sol mellan ett regn som faller
En disig morgon i april

Tårar

Nästan oförstående
Kände han dem på sin kind
Vem var hon
Vad var dem

Hon

Tillät sig själv
Att bli den någon
Han längtade

Men ändå

Så var hon ju
Kunde hon ju aldrig bli

Lik förbannat
Kröp hon in i hans famn
Tog sin plats


Fick honom att känna
Så som kärlek

Där var hon
Varm


Med ett hjärta som slog

Bara
För
Honom