vattnet sinar i källan  
penselhåren lossnar  
färgerna tog helt slut
akvarellpapret slut...

brevbäraren slutar dela ut posten...

konstbutiken nedlagd
fabrikerna lades ned
ingen tillverkning av
akvarellpapper och färg

sajterna lades också ned  
Facebook sprängdes dessutom
instagram omvandlades  
alla konstnärer uteslöts

en sorgesång eller något gott
förr fanns inget av allt detta
alla kunde gå på utställningar
där de kallade konstnärerna  
för en rad elakheter rakt ut...

... eller gjorde man verkligen så?...

nej det var en ond dröm eller god
vi kanske behöver se och vakna upp
är verkligen gallerier verkligen onda
säger man där sjukaste sakerna om

konstnärer, fotografer, ordkonstnärer?
jag stannar upp och tänker efter på detta...

jag slutade skriva, måla och skapa en dag
det tog bara stopp... jag ser förtrycket NU
ja det sprids och det frodas på nätet tills
en dag förlorar vi den fria kulturens bärare

vart vill du titta och vart vill du se?
vad vill du titta på eller vad vill du se på?

finns det ankor som simmar lugnt
när bomberna flyger över deras huvuden
finns det en häger som lägger äggen i vassen
där krokodilen och räven har sina ungar

räven smyger fram och knycker guldägget
krokodilen skrämmer iväg hägern för gott

häckningsplatsen eller galleriets konstnärer
det finns en likhet och ett samband dem emellan  
en konstnär i sitt esse som förtrycks knäcks sönder
en häger som lägger sitt ägg förlorar sin avkomma!