Dagen jag blev mig själv.
Kände mina fingrar,
som är skapta för att skapa.
Kände mitt hjärta,
som är skapt att älska andra.
Kände mina ord,
ord som blir till dikter.
Men när jag lägger mig om natten.
Livets frön gror under stjärnhimlen.
Jag ligger sked med månskenet.
Tröstar mig med morgondagen.
Mina fingrar håller om mitt hjärta.
Mitt hjärta håller om mina ord.
Mitt skapande omfamnar det jag älskar.
Det jag älskar omfamnar mina dikter.
Det var dagen.
Dagen jag blev mig själv.